Historik

Råbäcks historia sträcker sig omkring sisådär 1100 – 1200 år tillbaka i tiden. Det hela började antagligen med en man vid namn Rurik…

Rurik bodde här under 700 eller 800-talet. Men vem Rurik verkligen var, om det tvista de lärde. Ingen vet helt säkert.
Ifall du veta mer om vem Rurik kanske var, gå gärna till Länkar.

I Råbäcks trädgård, finns en vattenkälla som bär namnet ”Ruriks källa”.
Säkerligen fanns den där på Ruriks tid, och även långt innan han bosatte sig på Råbäck. För här har naturen varit oförändrad i århundraden.

Här nedan kan du följa Råbäcks resa genom tiden, och läsa lite om de människor och släkter som levde här sedan 1400-talet, då man hittat nästa notering om Råbäck.

År 1400

1416 finns skrivet i Vadstena jordbok, att klostret som funnits här lämnar Råbäck, och bröderna Bengt och Erik Magnusson tog vid.
Strax efter detta, tog Hönsäters ägare Fikke Grupendal över Råbäck. Vid dennes död, ärvde hans dotter Kristina och hennes man, väpnaren Amund Andersson, Råbäck. Paret hade inga barn, kanske det var därför de sålde Råbäck år 1471.

1471 tog riddaren och riksrådet Otto Torbjörnsson vid. Han blev frihets- hjälten Engelbrekts handgånge man, och var även västgötarnas hövitsman vid Axevallas förstörelse år 1469. Men Torbjörnsson kom i tvist med Danzig och blev fängslad 1473. Året därpå avrättades han.

1495 sålde Otto Torbjörnssons änka Maria Bodesdotter gården till sin måg, Tore Olofsson Pyting till Håberg, med maka Malin Ottesdotter.

”Råbäck”, akvarell av Fritz von Dardel

År 1500-1600

Adelssläkten Stake var ägare till Råbäck under denna period.

1500 ca övergick Råbäck till mågen Olof Amundsson Stake från Hönsäter, (död före 1526), gift med Hamfrid Toresdotter Pyting, död 1558. Därigenom blev Stake herre till Berg i Holms socken i Dalsland, Håberg i Flo, socken och Råbäck i Medelplana socken. De två sistnämnda gårdarna fick han genom sin maka.

1518 fick huvudbyggnaden sitt nuvarande utseende genom Olof Amundsson Stake.

1544 ärvdes Råbäck av sonen Mauritz Olofsson Stake, död 1566. Han var en av de herrar som 1560 underskrev Gustav Vasas testamente. 1565 gjorde han infall i Norge och brände en del av Akershus län. Han dog på gården Håberg. Han var gift med Anna Göransdotter av Forstena-ätten och blev därvid svåger med Knut Axelsson Posse på granngården Hellekis.

1566 ägdes gården gemensamt av Anna Göransdotter, död 1591 och de båda sönerna Göran och Eggert.

1591 ärvdes Råbäck av Göran Mauritzson Stake, död 1593 på Råbäck, gift med Karin Hansdotter Kyle, död 1623. Göran Stake var sedan 1580 Johan III: s kammartjänare, och blev Vadstena slotts förste ståthållare 1588. Gift 1589 med Karin Kyle, dotter till riksrådet och ståthållaren Hans Claesson Kyle och friherrinnan Anna Gabrielsdotter Oxenstierna.

1593 sköttes gården för de minderåriga barnens räkning, av änkan Karin Kyle, som 1600 gifte om sig med riksrådet Bo Ribbing. Änkan dog 1623.

1623 skrev sig sonen hovmarskalken, hos hertig Johan, ryttmästaren Hans Göransson Stake, liksom den äldre ogifte brodern Mauritz, till gården. Hans Stake, död 1624, begravd i Kullings-Skövde, gift med Anna Kafle, som levde som änka till 1647, dotter till Gustaf Olofsson Kafle och Christina Ribbing, fick genom giftermålet gården Olofstorp, där han dog.

1624 ärvdes Råbäck av sonen, kapten Gustaf Hansson Stake, död 1644 i Landskrona under kriget med Danmark. Han var gift med Märta Oxehufvud, dotter till Anders Olofsson Oxehufvud och Margareta Lillie.

1644 ärvde Gustaf Stakes ena son Anders, gården. Stake efterlämnade två minderåriga söner vid sin död, Anders född 1642 och Lennart född 1644. Modern gifte om sig med assessorn Gabriel Gyllegrip, som dog 1685. Anders Stake blev även han assessor. Han gifte sig första gången med sin styvfars syster Gertrud Gyllengrip och andra gången med Anna Christina Posse, dotter till ryttmästaren Harald Posse och Märta Ribbing. Anders Stake dog 1682.

1667 byggdes ett nytt corpes de logie (cdl), en timrad karolinsk byggnad på en våning.

1682 övergick gården till brodern Lennart, major över ett kompani, Västgöta infanteri. Han blev gift med en dotter till sin styvfar i dennes tidigare äktenskap. Han dog redan året efter övertagandet av gården,1683.

1683 ärvde Mauritz Andersson Stake, son till Anders, Råbäck efter far- brodern Lennart. Han var gift tre gånger. I sitt andra gifte med Magdalena Rutensköld, död 1717, fick han sonen Carl Magnus. Denne var född 1708, han blev major och dog ogift på Täppesås boställe vid Eksjö och slöt på svärdssidan denna gren av Stakeätten. Mauritz Stake dog 1728.

År 1700-1800

Adelssläkten Gyllengrip var ägare till Råbäck under början av denna period.

1728 övergick Råbäck till Anders och Lennart Stakes halvbror, landshöv- ding Gabriel Gyllengrips son, hovjunkare Johan Gabriel Gyllengrip, gift med Maria Elisabeth Uggla.

1752 ärvde änkan Råbäck efter Johan Gabriel Gyllengrips död, bodde där fram till sin död 1766.

Adelssläkten Fock tog vid.

1766 övergick Råbäck till Maria Elisabeth Ugglas systerson, landshövdingen i Skaraborgs län, friherre Jakob Konstantin Fock, död 1803. Detta p.g.a. att ätten Gyllengrip utslocknat med Johan Gabriel Gyllengrip och hans syskon.

1803 ärvdes gården av sonen, majoren friherre Karl Georg Fock, död 1838. Denne sålde Råbäck 1820.

1820 köpte justiemannen, landssekreterare i Skaraborgs län, Casper Ehrenborg, gift med Fredrika Carlqvist.

1820 utfördes omfattande till- och ombyggnadsarbeten på Råbäck.
Övervåningen byggdes till och den gamla inredningen i bottenvåningen förändrades.

1823 dog Casper Ehrenborg. Änkan bodde kvar på gården efter mannens död till dess arvingarna sålde gården 1831.

1831 köptes Råbäck av friherre Nils August Silfverschiöld till Koberg och hans maka, Sophie. Deras svärson, Fritz von Dardel, hovman och konstnär, ritade och målade mycket kring Råbäck. Han ritade även, och lät tillverka, den turkiska paviljongen som finns ovanför kleven mittemot Råbäcks entré.

Den turkiska paviljongen. Ritad av makarna Silfverschiölds svärson, hovmannen och konstnären Fritz von Dardel.

Ännu en teckning av Fritz von Dardel. ”Råbäck 1867” står det nere i högra hörnet.

1874 ärvdes gården av sonen, kabinettkammarherre friherre Carl Otto Silfverschiöld, gift med friherrinnan Ulrika Wilhelmina Theresia Lovisa Charlotta von Platen som dött 1860. Silfverschöld själv dog 1879.

Råbäck, ca 1870 – 1879. Foto av Gustaf Victor Hofling.

1879 ärvdes Råbäck av dottern Louise Silfverschiöld och hennes make, hovmarskalken friherre Carl Klingspor, död 1911.

1882 fick fasaderna pilasterindelning och takkuporna förändrades.

1890 byggdes Råbäcks interiör om, Turisthotellet och Utsiktstornet på Högkullen byggdes.

“Kinnekulle, Råbäck”. Vykort, poststämplat 1898.

År 1900 – nu

Adelssläkten Klingspor tog över Råbäck.

1911 ärvdes gården av sonen, friherre, senare greve Wilhelm Klingspor, född 1880, död 1963. Han var gift med Brita, född Ramel. 1918 utfördes ombyggnader på godset, huset fick sin nuvarande herrgårdsstil och reveterad fasad. Den då berömde arkitekten Isak Gustaf Clason anlitades för detta.

Ännu ett vykort. Poststämplat 1926.

1963 ärvde sönerna Carl-Gustaf Klingspor, gift med Lillemor född Mannerheim och friherre Stig Klingspor gift med Christina, född Sparre af Söfdeborg, Råbäck med tillhörande gårdar.

1994 såldes gården av den dåvarande ägaren Klingspor, till familjen Söderblom, efter att gården varit släktens ägo i nästan 100 år.

2006 köpte familjen Hemberg Råbäck.

Källor: ”Gårdarna runt sjön” av Gösta Karlsson
”Bygden kring berget” av Agneta Tjäder & Christer Hallgren